- Mina barn berättar om sitt umgänge hos sin far och jag lyssnar med allt mer växande fasa, men jag visar inte med en min vad jag tycker om hans agerande.
Supermorsor avslöjar aldrig vad de tycker om barnens pappa, de får inte vara mänskliga och råka säga vad de tycker, för då har de snackat skit.
Supermorsor gör det enda rätta och kramar och låter positiv och berömmer lilla pappa för det man nu kan hitta i storyn som han gjort rätt.......... men NEJ då har man också gjort fel........ då känner barnen att man inte tagit deras ord på allvar och att man bara håller med pappa.
Sanningen är att man vill skrika de fulaste ord man kan, vråla dem högt så att alla hör. Man vill ringa polisen, socialen, skola, dagis och alla man känner. Så här får det inte gå till. Finns det verkligen ingen hjälp att få för barnen???? När ska de vuxna människor som gjort utredningar gällande vårdnaden om barnen verkligen lyssna på vad barnen sagt? Barnen har tappat all tillit till vuxna, även i vissa fall mig eftersom jag inte kan skydda dem trots att jag är deras mamma. De har givit upp, de klär sig inför umgänge med en trött håglöshet eftersom de inte har något annat val.
Supermorsor väntar på att barnen ska somna och går sedan ut och sparkar på ett träd eller gömmer sig en stund i tvättstugan för att gråta ut sin frustration, sorg och ilska över myndigheters klåparfasoner och barnens utsatta situation. Vad hjälper det att jag har enskild vårdnad? Jag har en massa skyldigheter och få rättigheter.........jag kan inte ens byta efternamn på mina barn trots att de flera gånger bett mig om att vi ska göra det. Sverige är underligt på många sätt, en förälder kan frånsäga sig vårdnaden om sina barn och köpa sig fri för maximalt 1273kr i månadsunderhåll, vilket i sig borde vara straffbart. Att h*n sedan ändå har rätt att vara med att bestämma vad barnet ska ha för efternamn är helt sjukt......... hur kan ett namn vara viktigare än själva vårdnaden om barnet?
Och att endast behöva betala 1273kr i månaden för ett barn och dessutom få dra av på underhållet för umgänget, det är ju helt sjukt jag fattar inte hur myndigheter tänker.
Läste en intressant sak som bankerna tagit fram. Ett barn kostar under 18år ca 1 300 000kr. Av dessa täcker barnbidraget idag 201 600(beräknat på 1050kr i månaden i 16år) och fullt underhåll utan avdrag 274 968kr. Resten ska alltså betalas av den förälder där barnen är boende, en nätt summa på 823 432kr.
Här sitter alltså jag, en supermorsa med skavanker, eftersom jag har råkat säga vad jag tycker ibland om barnens pappa, arbetslös med en nettoinkomst på 7860kr i månaden(åker snart ned ännu mer i a-kassa). Jag har dåligt samvete för att jag inte kan ge barnen ett bättre liv, där jag inte oroar mig konstant över ekonomin, medan jag ska behöva höra från barnen att deras pappa som har välbetalt heltidsarbete och en sambo med heltidslön(just nu föräldrapenning) att mamma har mer pengar än honom och att mamma gömmer undan pengar för barnen så att hon inte ska behöva köpa saker åt dem.
När man sedan ska behöva höra sitt äldsta barn säga att pappa fått ett vapen i julklapp och att hon hört han och hans sambo skratta och skämta om att de nu kan skjuta mig(av rädsla vill jag ej säga mitt namn) så att de ska slippa horan, då är det svårt att vara någon jävla supermorsa med tilltro till myndigheterna som inte gör ett jävla skit..........
men supermorsor skriker inte, säger inget......... de sparkar på träd när barnen somnat.............
Supermorsor avslöjar aldrig vad de tycker om barnens pappa, de får inte vara mänskliga och råka säga vad de tycker, för då har de snackat skit.
Supermorsor gör det enda rätta och kramar och låter positiv och berömmer lilla pappa för det man nu kan hitta i storyn som han gjort rätt.......... men NEJ då har man också gjort fel........ då känner barnen att man inte tagit deras ord på allvar och att man bara håller med pappa.
Sanningen är att man vill skrika de fulaste ord man kan, vråla dem högt så att alla hör. Man vill ringa polisen, socialen, skola, dagis och alla man känner. Så här får det inte gå till. Finns det verkligen ingen hjälp att få för barnen???? När ska de vuxna människor som gjort utredningar gällande vårdnaden om barnen verkligen lyssna på vad barnen sagt? Barnen har tappat all tillit till vuxna, även i vissa fall mig eftersom jag inte kan skydda dem trots att jag är deras mamma. De har givit upp, de klär sig inför umgänge med en trött håglöshet eftersom de inte har något annat val.
Supermorsor väntar på att barnen ska somna och går sedan ut och sparkar på ett träd eller gömmer sig en stund i tvättstugan för att gråta ut sin frustration, sorg och ilska över myndigheters klåparfasoner och barnens utsatta situation. Vad hjälper det att jag har enskild vårdnad? Jag har en massa skyldigheter och få rättigheter.........jag kan inte ens byta efternamn på mina barn trots att de flera gånger bett mig om att vi ska göra det. Sverige är underligt på många sätt, en förälder kan frånsäga sig vårdnaden om sina barn och köpa sig fri för maximalt 1273kr i månadsunderhåll, vilket i sig borde vara straffbart. Att h*n sedan ändå har rätt att vara med att bestämma vad barnet ska ha för efternamn är helt sjukt......... hur kan ett namn vara viktigare än själva vårdnaden om barnet?
Och att endast behöva betala 1273kr i månaden för ett barn och dessutom få dra av på underhållet för umgänget, det är ju helt sjukt jag fattar inte hur myndigheter tänker.
Läste en intressant sak som bankerna tagit fram. Ett barn kostar under 18år ca 1 300 000kr. Av dessa täcker barnbidraget idag 201 600(beräknat på 1050kr i månaden i 16år) och fullt underhåll utan avdrag 274 968kr. Resten ska alltså betalas av den förälder där barnen är boende, en nätt summa på 823 432kr.
Här sitter alltså jag, en supermorsa med skavanker, eftersom jag har råkat säga vad jag tycker ibland om barnens pappa, arbetslös med en nettoinkomst på 7860kr i månaden(åker snart ned ännu mer i a-kassa). Jag har dåligt samvete för att jag inte kan ge barnen ett bättre liv, där jag inte oroar mig konstant över ekonomin, medan jag ska behöva höra från barnen att deras pappa som har välbetalt heltidsarbete och en sambo med heltidslön(just nu föräldrapenning) att mamma har mer pengar än honom och att mamma gömmer undan pengar för barnen så att hon inte ska behöva köpa saker åt dem.
När man sedan ska behöva höra sitt äldsta barn säga att pappa fått ett vapen i julklapp och att hon hört han och hans sambo skratta och skämta om att de nu kan skjuta mig(av rädsla vill jag ej säga mitt namn) så att de ska slippa horan, då är det svårt att vara någon jävla supermorsa med tilltro till myndigheterna som inte gör ett jävla skit..........
men supermorsor skriker inte, säger inget......... de sparkar på träd när barnen somnat.............
Men härregud så fruktansvärt!
SvaraRaderaDen där pappan har inte alla flingor i paketet! O vad är det för en jävla pappa som intalar sina barn att han har det sämre ställt än mamma, o som skämtar med sin sambo om att han nu kan skjuta barnens mamma - inför barnens öron!
Fy - sånt här får mig att se rött!!! :(