tisdag 16 augusti 2011

Då kör vi ett varv till då...........

.............hur många föäldrar struntar i att lyssna till sina barn och talar över deras huvud? Jag förstår mig inte på sådant.
Sverige måste börja förstå att barn har rättigheter, barn har samma rättigheter att bli hörda och lyssnade på som vuxna.
Hur ofta hör man inte vuxna som inte kan förstå sådana som blir misshandlade i hemmet, inte lämnar den som misshandlar? Kan det vara så att man snabbt som barn inser att ingen lyssnar eller hjälper, så det är ingen idé. Hur många vuxna känner skuld för det som händer dem? Vem vill gå till myndigheter och be om hjälp? Många tror att alla som har kontakt med socialtjänsten exempelvis är "trash" och tyvärr så känner jag av egen erfarenhet att det beror på att personalen på den myndigheten bemöter folk som om de vore trash eller mindre värda.
Jag hoppas att de aldrig någonsin behöver sitta i "besöksstolen" och bli idiotförklarade och få varje mening analyserad av någon som tror de är mer värda än andra.
Mitt brott är att jag försöker hjälpa mina barn, skydda dem från en far som är våldsam, en far som hotar och misshandlar barn främst psykiskt och som dessutom har en sambo som är likadan.
Mitt äldsta barn har varit på upprepade samtal med dessa myndigheter och hon berättar hur rädd hn är för att hennes pappa ska döda henne, hennes lillasyster och hennes mamma, men det enda socialtjänsten är intresserad av är att skydda sig sjäva och ta enkla utvägar och lägga allt på mig som vårdnadshavare.
Hur ska ett barn våga/orka kämpa, när inte ens vuxna tycker att det är någon idé att söka hjälp. Om en vuxen känner sig värdelös och skyldig efter att ha fått dåligt bemötande av en myndighet, hur ska då inte ett barn känna sig?
Så fort jag försöke skydda mina barn och följa de rekommendationer jag fått från socialtjänsten så ringer barnens far sin advokat och socialen nekar till att de någonsin givit mig de rekommendationer de gjort.
Jag gråter inombords varje gång jag ser någon som försöker bli lyssnad på, att få känna att de har samma rätt att yttra sig och bli tagen på allvar som vem som helst. Istället får de känna att de saknar människovärde, inte är värda att bli lyssnade på.
Sverige måste skydda sina barn om vi ska kunna få starka vuxna människor med självkänsla. Vi måste ge barn rätten till människovärde och vara lyhörda för deras mående och barn måste skyddas mot vuxna som inte vet bättre.
När inte myndigheter skyddar barn, så tycker jag att vårt land står på en väldigt skör och dålig grund och jag börjar skämmas för att höra till detta land.